Myter och fakta

Vanliga påståenden om Sverige och världen – prövade mot officiell statistik.

Inkomsterna är jämnare fördelade i Sverige än i nästan alla andra EU-länder.

Inte längre. Gini-koefficienten för disponibel inkomst – ett vanligt mått på inkomstskillnader, där 0 betyder att alla har lika mycket – var 28,6 i Sverige år 2025. Det är det 13:e lägsta värdet bland 27 EU-länder, nära EU-snittet (29,2). Länder som Slovakien (23,0) och Finland (27,1) har jämnare fördelade inkomster.

Det har förändrats

Enligt SCB har inkomstskillnaderna i Sverige ökat sedan början av 1990-talet, bland annat för att kapitalinkomster har vuxit och för att olika typer av ersättningar har ökat långsammare än lönerna. Bilden av Sverige som ett av världens mest jämlika länder bygger delvis på hur det såg ut då.

Ett annat mått

Andelen med risk för fattigdom – en inkomst under 60 procent av medianinkomsten i landet – var 15,6 %, det 14:e högsta värdet i EU. Måttet visar hur stora skillnaderna är, inte hur rikt landet är.