Förklarat enkelt
Svåra samhällsfrågor förklarade enkelt – utan att förenkla bort det viktiga.
Demokrati går inte att räkna som invånare eller kronor. Ändå finns det mått som gör det möjligt att jämföra länder och följa dem över tid. De som används mest på Faktaresistens kommer från V-Dem-institutet vid Göteborgs universitet.
Experter bedömer, statistiker räknar
V-Dem frågar varje år tusentals forskare och landexperter om hur det står till i deras land: Är valen fria och rättvisa? Får medierna kritisera regeringen? Är domstolarna oberoende? Svaren vägs samman med statistiska metoder som tar hänsyn till att olika experter bedömer olika strängt. Resultatet blir index mellan 0 och 1 – till exempel för valdemokrati, liberal demokrati och yttrandefrihet.
Från siffror till sorter
Utifrån indexen delar klassificeringen Regimes of the World in länderna i fyra sorter:
Sluten autokrati – inga flerpartival om vem som ska styra.
Valautokrati – val finns, men de är inte fria och rättvisa.
Valdemokrati – fria och rättvisa val, yttrande- och föreningsfrihet.
Liberal demokrati – dessutom rättsstat, gränser för makten och skydd för individens rättigheter.
Sådana sorter visas på kartor där varje sort har en egen färg, i grupper där man ser vilka länder som hör till vad, och på tidslinjer som visar när ett land bytte sort. Sveriges styrelseskick: Liberal demokrati, sedan 1922.
Varför olika mått ger olika svar
Det finns andra kända mått, som The Economist Intelligence Units demokratiindex och Freedom House. De bygger på andra frågor, andra bedömare och andra gränser, så ett land kan hamna olika högt. Deras data får dessutom inte publiceras fritt. V-Dems data är öppna och har längst tidsserier – för en del länder ända från 1789.
Att tänka på
Ett index är en bedömning, inte en mätning med linjal. V-Dem anger hur osäker varje skattning är.
Gränserna mellan sorterna är inte skarpa. Ett land nära en gräns kan byta sort av små förändringar.
Ett land kan ha fria val men brister i rättsstaten – därför finns flera index och inte bara ett.